Klimatet kommer i framtiden bli varmare vilket även påverkar temperatursituationen i våra sjöar. Detta innebär en utmaning för vattenlevande organismer att anpassa sig till denna nya temperatur. Cyanobakterier är en organismgrupp som skulle kunna gynnas av denna utveckling då de anses tolerera högre temperaturer än andra växtplankton och modellsimuleringar visar en ökad dominans av cyanobakterier i ett framtida varmare klimat. I denna studie undersöks huruvida tillväxthastigheten vid olika temperaturer för cyanobakterier i svenska sjöar kan anses vara en anpassning till den miljö de kommer ifrån. En stark miljöanpassning skulle innebära att cyanobakterier från sydliga sjöar tillväxter snabbare vid varmare temperaturer än nordliga stammar samt att nordliga stammar är bättre på att tillväxa vid låga temperaturer än sydliga stammar.

During this master thesis, wear and friction properties for the high-temperature alloy Kanthal APMT were studied. The results were also compared to 253MA. The initial tests showed, among other things, that the surface fineness of the muffle tubes matters in real applications like conveyor belts. A 253MA-sample wear-tested against a 253MA-tube showed lowest wear at 900°C while a pre-oxidized APMT-sample wear-tested against a APMT-tube had the lowest mean value of the friction force at 1100°C, compared to all other tests..

Syftet med examensarbetet var att undersöka manganhaltens inverkan på skärbarheten och de mekaniska egenskaperna i varmarbetsstål Dievar samt kontrollera och undersöka hypotesen att material med låga Ac1 temperaturer maskinbearbetas svårare än material med högre temperaturer. Skärbarhet hos Dievar med olika Mn-halt från 0,084 till 1,59 vikts% studerades i härdat tillstånd med ett pinnfräsningstest. Skärbarheten karakteriserades genom mätning av verktygslivslängd och skärkrafter. Verktygslivslängd bestämdes av fasförslitningsutvecklingen på verktyget. Förslitningsmekanismer studerades på verktygets spån- och släppningssidor med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM). Dragprov vid rums- och förhöjd temperatur genomfördes för att studera mangans inverkan på hållfasthetsegenskaper hos Dievar.

Syftet med examensarbetet var att undersöka manganhaltens inverkan på skärbarheten och de mekaniska egenskaperna i varmarbetsstål Dievar samt kontrollera och undersöka hypotesen att material med låga Ac1 temperaturer maskinbearbetas svårare än material med högre temperaturer. Skärbarhet hos Dievar med olika Mn-halt från 0,084 till 1,59 vikts% studerades i härdat tillstånd med ett pinnfräsningstest. Skärbarheten karakteriserades genom mätning av verktygslivslängd och skärkrafter. Verktygslivslängd bestämdes av fasförslitningsutvecklingen på verktyget. Förslitningsmekanismer studerades på verktygets spån- och släppningssidor med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM). Dragprov vid rums- och förhöjd temperatur genomfördes för att studera mangans inverkan på hållfasthetsegenskaper hos Dievar.

Klimatologiska förändringar har en direkt påverkan på glaciologiska system genom att förändra glaciärers termiska struktur. Subarktiska Skandinavien har upplevt en klimatologisk uppvärmning sedan 1980-talet och Tarfaladalen har under samma period uppvisat en ökad vintertemperatur med 1°C. Ökade vintertemperaturer medför förändringar i glaciärers temperaturfördelning, då högre temperaturer ger en längre smältsäsong. Storglaciären i Kebnekaisemassivet i svenska Lappland har en polytermal temperaturfördelning med ett kallt ytskikt i ablationsområdet. Det kalla ytskiktet har förtunnats med 22% sedan slutet av 1980-talet och då ingen ökad sommarablation har kunnat konstateras kan den ökade vintertemperaturen vara en indikator för att isyttemperaturen är styrande för det kalla ytskiktets bevarande.

Värmebehandling av virke, som metod för att modifiera virkets egenskaper, är inte någon nyhet på marknaden. Attegenskaperna hos virke förändras då det utsätts för höga temperaturer har varit känt länge och flera metoder förvärmebehandlinghar utvecklats och industrialiserats. I Sverige har dock värmebehandlat virke inte slagit igenom på marknaden inågon större grad.Värmebehandlat virke tillskrivs en mängd förbättrade egenskaper jämfört med obehandlat virke, t~ex ökat motstånd motnedbrytning och ökad dimensionsstabilitet. Färgen på virket förändras också vid värmebehandling. Virket blir mörkare vilketgör det attraktivt som alternativ till populära träslag som inte växer i Sverige.

Bilsäkerhet är en viktig fråga i dagens samhälle. Det enklaste sättet att skydda sig vid en bilfärd är genom att använda säkerhetsbälte. En säkerhetsbältesrulle är uppbyggd av flera olika komponenter, en av dessa kallas torque tube som tar energi när kroppen fångas upp av bältet vid en eventuell kollison. Säkerhetsbältet ska skydda passagerarna i bilen i många år och vid olika temperaturer. Torque tuben är i detta fall gjuten i en zinklegering som heter Zamak5 som förändrar sina materialegenskaper i åldrat och kylt tillstånd.

Vid produktion av hallon i plasttunnel blir det lätt höga temperaturer varma, soliga dagar. Kombinationen höga temperatur och låg luftfuktighet kan orsaka värme- och vattenstress samt öka angreppen av skadegörare. Syftet med arbetet är att göra en översikt av vilka möjligheter det finns att förbättra och anpassa klimatet i plasttunnlar under plantans vegetationsperiod samt utröna hur hallon (Rubus idaeus) påverkas av olika klimatfaktorer. Följande frågeställningar har varit vägledande: Vilken påverkan har lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning på hallonplantors tillväxt och utveckling? Hur kan lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning styras och mätas vid odling i plasttunnel? Temperaturoptimum för vegetativ tillväxt verkar skilja sig något mellan sommar- och höstbärande hallonsorter.

Bor tillförs stålet för att förbättra härdbarheten. Vid borering av rostfri ståltråd (0,5mm) har borsyra och bortribromid använts. Dessa borhaltiga ämnen har använts vid olika tillstånd, dvs. borsyra har tillförts i fast form och bortribromid som vätska, vilken förångats med hetvattenbad. Borsyra har i form av granuler placerats i reaktorn under ståltråden.

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

Värmesystemet i kvarteret "Skruven" i Danderyd betjänas av en fjärrvärmeväxlare kompletterad med kondensorvärmen ur en kylmaskin. Målet med analysen är att bedöma hur systemet kan optimeras för att utnyttja kondensorvärmen så mycket som möjligt. Kondensorvärmen är i princip gratis då kylan maskinen producerar är nödvändig för verksamheten i fastigheten.En beräkningsmodell skapades i Microsoft Excel där anläggningens karakteristiska temperaturer och massflöden kan beräknas utifrån given utomhustemperatur och avgiven effekt ur kondensorn på kylmaskinen. Till modellen läggs energiberäkningar utifrån utomhus-temperaturer uppmätta i SMHIs mätstation i Bromma var tredje timme år 2009.En kostnadsanalys av hur förändringar i driftsättet påverkar hur stor del av den avgivna kondensorvärmen som kan tillföras värmesystemet har utförts. I analysen används Norrenergis kostnadsstruktur för fjärrvärmedebitering samt den beräknade kostnaden för den el kylmaskinen förbrukar.Fjärrvärmekostnaden i modellen uppgår till 219 000 kr/år, utan förvärmning kostar den 630 000 kr/år.

Denna avhandling har berört modellering av skärmekaniska analyser genom Finita Element Metoden (FEM) och metoder för att verifiera beräknade resultat. Analytiska modeller för skärade bearbetning i ortogonal svarvning har studerats för att förklara faktorer kring spånbildningsprocessen och temperaturer i kring skärgeometrin. Syftet var att utvärdera möjligheter till användningsområde av FE-beräkningar samt utvärdera effektiva mätmetoder för att verifiera beräknade värden för kraft, temperatur och spånform. AdvantEdge, en specialanpassad FE-kod för skärande bearbetning användes med fördefinierade materialdata för att utvärdera möjligheten att modellera skärprocessen. Programmet använder sig av en explicit lagrange formulering med kopplade mekaniska och termiska ekvationer.

Detta examensarbete har genomförts på ABB Power Products/Instrument Transformers i Ludvika. Syftet med arbetet har varit att undersöka temperaturexpansionen för en isolerande olja som använd i produkten Capacitor Voltage Transformer (CVT). Oljans egen temperatur­expansionskoefficient                          var redan känd, men arbetets syfte var att bestämma en Brutto­temperaturexpansionskoefficient, med andra ord undersöka hur mycket de ingående komponenterna i en CVT påverkar den totala volymexpansionen inuti enheten.För att bestämma bruttotemperaturexpansionskoefficienten har ett prov i klimatkammare utförts. Provet bestod av två aluminiumkärl vardera med ett monterat mätrör. Det ena kärlet fylldes med olja och det andra kärlet med olja och kondensatorinnehåll motsvarande inne­hållet i en CVT.

Mögel- och blånadsangrepp har blivit ett växande problem inom byggnadsindustrin. Angreppen ger problem av varierande slag. Om de förekommer inomhus kan de orsaka hälsoproblem och i de fall där svampangreppen är utomhus och fullt synliga blir problemen främst av estetisk art. Föreliggande examensarbete ingår i ett TCN-projekt (Processanpassning för funktionsbeständiga träprodukter II) som genomfördes under 2009 vid LTU Skellefteå och SP Trätek. Ett av målen i TCN-projektet var att reducera mögelrisken på råspont genom temperaturbehandling.

Tjäderpopulationen Tetrao urogallus L. har under det senaste årtiondet minskat i täthet i stora delar av sitt utbredningsområde. Det är därför viktigt att undersöka faktorerna som kan påverka tjäderns fortplantning och överlevnad. Det råder delade meningar kring den främsta orsaken till nedgången. De flesta är eniga om att klimatet har en påverkan, men samspel mellan olika faktorer och lokala förhållanden är oftast avgörande för hur stor denna påverkan blir.